Foton och salig blandning

Inlägg publicerade under kategorin Religion

Av Ingela - 7 augusti 2010 10:54

Det finns ingen Gud

Om jag skriver att det inte finns någon Gud, för att riket är ockuperat och för att vi har låst in eller låst ute alla våra tankar, minnen och det uppenbara faktumet till vår existens. Ja, då kanske jag får samma felaktiga rykte som Nietzsche i samband med hans uttalande ” Gott ist tot”

Både jag och Nietzsche menar nog samma sak, att vi har dödat minnet av honom och rövat hans skapelse och gjort den till vår egen.



Den barmhärtige samariern

Först gick en präst förbi mannen som blivit rövad och slagen. Sedan gick en levit förbi honom, en levit kommer från stammen Levi (som jeansen) och är lärda i lagen och verkade som en slags präst. Det är alltså inte vem som helst som är exemplen som man kanske kan tro (att vi alla struntar i vår nästa som behöver vår hjälp, och detta illustreras med en överdrift) Hade du gått förbi mannen? Hade jag gjort det? Nej det normala är att vi hjälper människor i nöd.

Vad ville Jesus mena då? Kanske detsamma som i många andra liknelser, att det är prästerskapet och fariséerna från det gamla förbundet som är problemet. Detta förstärks av att mannen får hjälp från en nästan hednisk enklav, Samarien, vars innevånare blandats upp med Efraims stam och assyrier. Regionen ansågs inte fullvärdigt judisk. Det var en man från denna region som var mannens ”nästa” och som jag tror att både Jesus och Paulus menade var grunden till det nya allomfattande förbundet.



  Bilden är tagen i Burtnieki, Lettland. Där har man inte dikat ut våtmarkerna och storken finns kvar tillsammans med deras mat, grodorna och en underbar natur


Av Ingela - 5 augusti 2010 08:17

Lekmannaskap, av grek. laikos "som tillhör folket"

Jag undrar vad betoningen skall ligga i denna verksamhet?

  • Gratis utfört arbete inom kyrkan
  • Enkla uppgifter såsom kyrkvärdskap
  • En strävan att uppmuntra till utökad medverkan från församlingsmedlemmar såsom lekmannagudstjänster
  • Inofficiella företrädare
  • Oskolade personer

Inom lagväsendet finns också lekmän, nämndemän, som alla vet har de en mycket bärande roll som representanter utanför expertisen, som ett urval av samhällsmedlemmarna. Kyrkans grund är dess medlemmar och bas. Lekmän är på samma sätt en representation från dess medlemskår. Jag är medveten om att kyrkorådet också har en sådan roll, men vill utöka medlemmarnas rätt att också aktivt ta del av kyrkans arbetsfält utöver sakramenten. Det känns viktigare ur teologisk utgångspunkt att vara delaktig i tolkningsprocessen än att koka kaffe (även om den sysslan ingår) Jag har en bekant som arbetar i alla tänkbara lager och sammanhang för att lyfta fram Jesus som vår största pedagog och rättesnöre. Han viker inte för att bjuda in Biskopen till ett seminarium om Jesus och hans kärleksbudskap arrangerat av lekmän. Han knyter ovärderliga kontakter mellan länder och folk i sann ekumenisk anda. Är hans tillgångar sprungna ur hans relativa frihet genom hans oavlönade position? Eller är det på grund av hans ”frihet från” teologisk skolning? Eller är det så att han hittat sina gåvor och utan genans använder dom (Alla teologer är inte själavårdare, alla läkare är inte empatiska, gåvorna vi har fått behöver inte vara de vi utbildat oss till)


Vem är kyrkan till för?

Vad bör man kalla lärjungarna, lekmän eller präster?

Vad kommer först, den apostoliska gärningen och drivkraften att låta Guds imperium råda eller en teologisk utbildning?



  

Av Ingela - 12 juli 2010 10:46

”Världens rånare, dom knycker allt, rika, fattiga länder, land och vatten. Att plundra, slakta och ödelägga kallar dom för fred”
General Calgacus, Scotland, år 84


De stora världsherraväldena liknar varandra mycket över tid; Samma inställning till vad som är fredlig aktivitet, samma förnekelser, och en axelererande hastighet  i sin expansion, tills dess det blir så stort och oöverskådligt att endast paranoia och konturlöshet kvarstå. Världslig makt, värdsligt ägande och storhetsvansinne som grundas i samma uppfattning som Roms härskare, inte Guds nåde utan själv Gud. Vi har två stora politiska problem i dag (utöver de ekonomiska och ekologiska) En allt större grupp avväpnade, plundrade och förnedrade länder/individer som inte har någon avsikt att ta första bästa tillfälle till hämnd. Så var det under Romarriket, och så är det nu, imperialisten har alltid all anledning att vara paranoid. Det andra problemet är imperialisten själv och dagens ofattbara vapen (jag måste räkna upp) Nöjesindustrin (ja, ett viktigt vapen som nog är det som varit mest framgångsrikt och billigast, enligt Mattias Gardell har Pentagon stort samarbete med warner&brothers m. fl. Syftet? Samma som under världskrigen, förvränga, förlöjliga och förminska motsåndaren) ekonomisk krigföring, hot, hållhakar, lagändringar, embargon/sanktioner mm samt då alla faktiska ABC-vapen som ingen vet vart dom är riktade..


Vad fick mig till att skriva detta inlägg just nu? jag läser om den historiske Jesus och att vara i hans efterföljd. För mig handllar det inte om att "tjoa" halleluja i templen och upphöja småpåvar, inte av alla tolkare som betämt och kanoniserat, inte ens efter Paulus vansinniga uppfattning om statsmaktens ofelbarhet (detta under Neros dagar!)

det handlar om att lyssna på Jesus och lära av honom, om rättvisa, tacksamhet och strävan efter att ge i stället för att ta.



  Dagens bild är koden för gräs och mitt sätt att angripa nutidens falska strukturer. Vem "äger" den genetiska koden för gräs?









Av Ingela - 6 juli 2010 11:07

De olika sidorna av min tro, de olika sidorna av Gud.


Gud är fullständigt närvarande och tydlig mitt framför oss. Först och främst genom själva livet och livsbetingelserna runt oss. Jesus var inget luddigt tecken, han var här han visade hur tydligt som helst Guds plan och hur vi bör leva. Han har gett oss reglerna både som lagbok och som etos och patos i varje cell, men han har också gett oss friheten att använda de. Friheten är brottet mellan oss och Gud, som gjort oss självständiga. Dessa ting är den tydliga Guden.


”Fattar ni ingenting” säger Jesus till lärjungarna, varför tvivlar ni på att det finns bröd i dag när ni såg undret i går? Undret var brödet och fiskarna som mättade tusentals. Min tolkning av den berättelsen är inte att Jesus nödvändigtvis utförde just det undret, men att vi skall öppna ögonen för det verkliga undret som sker ständigt. Titta ut en försommardag, se allt som växer, se smörgåsborden stå dukade: Utgivet för oss!


Guds andra sida som jag känner är kärleken. I morse innan jag slog upp ögonen så bad jag om förlåtelse för att jag varit för lat för att besöka kyrkan, då kände jag en stark närvaro som ledde till tårar (jag möter nästan alltid Gud i tårar, jag är inte ensam om det, det verkar rätt vanligt när man läser skildringar om Gudsmöten)

Om brottet mellan oss och Gud är friheten så är länken kärleken: Jag blev rörd, berörd. Vi är vana vid att säga rörd utan att fundera närmare på just beröring. Inte förrän nu så slår det mig att det självklart är Guds beröring vi talar om, hans etos och patos som står i relation till vårt: Kanske Gud är närvarande i alla tårar? I all kärlek?


Ordet rörd hade aldrig slagit oss om det inte handlade om någon form av kontakt. Jag har sörjt många gånger över att jag inte har fått direktsvar från mina böner (antagligen också just det jag vill höra) men alla de gånger han kommit oväntat har han kommit som en känsla i mig, som en hand i min, som en fågel utanför ett fönster och som en viskande röst långt efter jag ställt min fråga.


Min tro och Guds uppenbarelser har alltså två sidor: en mycket tydlig som många helt enkelt vägrar att se, och en mystik som måste få lov att vara det, precis som det vackraste konstverket eller musikstycket som slår an på något okänt inom oss och bara upplevs ordlöst vackert.


Vad är det för teologier som jag tar avstånd från då? Alla som gör sig själva till Gudar. Hur märker man det? Jo genom mycket tydliga föreskrifter och regler och dogmer men mindre av Jesus ord om kärleken till nästan och tron på att vi får vårt dagliga bröd utan att behöva fylla våra lador till flera generationers kommande behov. Man märker det också på en otålig och missbelåten uppfattning om att livet är något man själv är med att skapa, framför allt sitt eget. Man är missnöjd.

Missnöje är egentligen misstro, på Gud och på livet. Man påstår sig vara sin egen Gud, men misslyckas förståss med det. Till sist vill jag bara säga att jag inte kräver några fler under än de vi har framför näsan. Om jag kräver att Jesus måste ha gått på vatten, hans mamma var oskuld och att han faktiskt trollade fram alla fiskarna och bröden, då är min tro svag.


 

Bilden kanske är lite dyster, det är bilden för vår otro och våra tillfälliga verk som åldras utan skönhet, inte som Guds vackra gamla ekar i hagarna













Av Ingela - 17 mars 2010 21:43



I dag har jag synpukter på en storsäljande bok, Pekbibeln.

Det är en författare som heter Lars Steiner som har gjort den och "PekElvis" som också är en pekbok. Han presenterade sig förr som art director, men nu är han tydligen bara författare. Han fick idén när en väns barn skulle döpas. En alldeles utmärkt idé visade det sig. Själv är han inte kristen.

Första gången jag såg den så fick jag en flabbis, vad är nu detta???

Hur kan ett litet barn (Litet barn, typ ett år) förhålla sig till tex Jesus på korset i denna oerhörde våldssituation. 

Och dom teckningarna dessutom! Jesus glatt leende med dom ögonen

Man blir rädd.

Men jag hade fel, det har blivit en storsäljare. I min församling delas den ut till alla nydöpta.

Jag förstår hela idén med att bli döpt innan man själv fattat valet men kan

ett barn överhuvud taget begripa så svåra saker som ormen, synden och Jesus korsfästelse, när knappt en vuxen gör det?

Eller tror Lars Steiner att man ägnar sig åt indoktrinering?

Jag är av den åsikten att tron är något man växer och mognar till, men som en troende vuxen ger man barnet det viktigaste som Jesus gav oss, kärlek.


Bilden i dag är ett axplock från boken samt den lilla elvisboken

som säkert också blev en storsäljare, mycket lik till stilen men

vänder sig nog till en annan målgrupp.

Eller han kan nog sälja till hela Amerikanska kontinenten föresten. 


















  

Av Ingela - 15 mars 2010 15:33

Om avmystifiering har jag tänkt att det är den moderna människans behov av att göra Gud genomskinlig, att avtäcka hela skapelsekoden, genom att en en gång äta äpplet. Det mystika och poetiska får inte längre vara med. Allt skall läggas i dagern och testas i laboratorium. Som blek slakt står vi till slut utan tillvarons magi och oförklarliga mystik. Vi har inte bara dödat drömmarna och poesin, vi har som befolkningen i Asimovs ”Stiftelsetriologi” klätt av och avslöjat stiftelsen och lagens ursprung och tagit dess plats. Vi har begått den stora synden som William James fann som grund hos många religioner, att döda urfadern och ta hans plats, och lida av skammen och skulden i alla tider. Och allt detta för att vi ansåg oss förmer. Våra verk kanske liknar, vår intelligens kanske avspeglar. Men vi kan stoltsera med våra rostiga och tillfälliga skapelser. Vad vi däremot kan göra för gott i denna värld, det gör vi inte. Samtidigt som vi tillåter destruktiva krafter att härja så ägnar vi oss åt att knäcka koden för livet och spekulerar över universum















  Vad jag sopat upp i mitt kök och hall




Av Ingela - 10 mars 2010 23:40



Tack, tack Sissela, och hela redaktionen för en fantastiskt bra, meningsfull och rolig serie! Det bästa som svt sänt på länge, det märks att du har varit personligt engagerad i uppgiften. Jag håller med dig om dina val av värsta dödssynderna; Girigheten, likgiltighet, högmod (är inte arrogans ett modernare ord för högmod?) Svenska folkets val (eller sifoundersökningen) gav avund som nummer tre, vilket du bytte ut till högmod för att den ligger bakom rasism, diskriminering och våldsideologier. I din slutkläm såg man nästan något religiöst i blicken; Om dessa får fritt spelrum då går mänskligheten i kras.











Att känna avund kan vara en god egenskap, att se någon som ett gott föredöme. På det viset avundas jag dig, Sissela!

Av Ingela - 5 mars 2010 00:20

Det var svårt att bestämma kategori för detta inlägg

Jag rör mig i alla, som vanligt.

Vi inleder med en bild från Halloween för tre år sedan.



  




 Om hjärnan ständigt ”uppgraderas” och arvsanlagen förfinas, som hjärnforskaren sa på föreläsningen i går, och om språket är medfött som Noam Chomsky påstår, är det då inte rimligt att vi föds med en moral också, av ren överlevnadsstrategi om inte annat?

 Varför kan man spåra alla fysiska förfinade anlag men tvekar på de psykiska och dom ontologiska (som handlar om existensen och religion som en del av den) undrar jag? 

Och oavsett om man utgår från en ”Grand design”, om man tror på en Gud eller inte, så är världen mätbar enligt vetenskapliga lagar just för vår rationalitet och likhet, för om vi vore differentierade fullständigt slumpartat så kunde ingen komma på tanken om statisktik eller vetenskaplig mätbarhet och emperi som det så fint heter.  

Jag är intresserad av den osynliga makten som jag tror är god och rationell. Den som är ursprunget och vi människor som bär på anlagen.


 Ondska har vi alla varit med om, men att ringa in den, förklara den och dess ursprung har vi alla svårt för. Det blev särskilt svårt i gårdagens resonemang om ondska. Neurofysiologen som höll i föredraget kunde peka på förändringar i pannloben.

Men vad är det som säger att dessa förändringar kommer före en annan orsak, t.ex en dysfunktion utanför individen, jag tänker på sociala faktorer som uppfostran eller samhället som är aggressivt och splittrat i dag?


 Jag har tidigare spekulerat över vad pengar gör med människor. Om man nu utgår ifrån den bästa av alla tänkbara världar, så håller jag inte med Leibniz om att den alltid är den nuvarande (Jag håller definitivt inte med Voltaire i hans pessimistiska syn heller) snarare Tomas Mores Utopia eller vilken annan tänkbar form av samhällsordning som fungerar för flertalet (Ja, det finns också ruggiga exempel som kräver en diktator, vilket Marx ansåg vara kapitalets motreaktion på demokrati)


 Alla ägnar vi oss åt kunskapsteori, vi vill veta, men vetenskapsmannens intresse ligger inom vetenskapsteori och mitt inom metafysiken, dessa kan mycket väl komplettera varandra, eller bör, eftersom vetenskapen serverar faktiska underlag som kan mätas, och metafysiken frågeställningar om hur och varför.


 Kan du föreställa dig en sådan värld. Man har planerat och skaffat mat till alla, alla har en roll, ett ställe att bo på, kläder på kroppen, transportmedel och dyl. Ja allt uttänkt på vetenskaplig och rationell bas i enlighet med våra fysiska behov. Därefter förutsättningar att uttrycka oss och ta del av konstnärliga områden, och möjligheter till sådant som kallas social aktivitet; rekreation, nöjen och olika former av mötesplatser. Det som vetenskapen kan tillföra är beräkningar på fysiska behov, ett exempel är hur man planerar bostäder, att det kanske inte är så lyckat att göra det över en förkastning av den typen som är under San Fransisco.

Det är praktiska saker, som man inte behöver tro på eller inte tro på. detta samhälle behöver inte lida brist på ontologiska frågor eller särlingar, ramen behöver inte begränsa för att den gör det möjligt för alla att leva ett drägligt liv.


 Om du nu har föreställt dig ett sådant ”Utopia” kan du då tänka dig att ondska som vi föreställer oss den, med droger, kriminalitet, våld och förföljelser har en lika stor omfattning som vi ser i dag?

Den frågan ställde sig Tomas Moore på 1500-talet, Marx på 1800-talet och ett antal idealister över tid.

 När Jesus sa att det är svårt för en rik man att få evigt liv, komma till himlen, vad menade han med det tror du? Jag tror att han ville säga med det och med hela sin egen livsföring att vi inte äger någonting, bara förvaltar. Och att det finns en värld som är möjlig och rimlig för människan. Att sälja sina ägodelar och ge till de fattiga, är att göra det enda rätta, inte för att köpa sig en plats i himlen. Jesus visste att vi missförstod förvaltarskapet och lade på hög tills vi glömde livet och ägdes av våra ting: Det är det som jag menar är synd, och leder till ondska. Det leder till ett ojämlikt samhälle, där endast de som får plats på den lilla toppen som har utsikter.

Om det är förändringar i hjärnans pannlob på det flertalet som är underst i den pyramiden så beror det sannolikt på ledsnad och förtvivlan över orättfärdigheten. Och om (hu!) de blivit övertalade att tro att det är den bästa av alla världar, så ärver dom bara det sociala beteendet om kampen för överlevnad genom att betrakta ”sin nästa” som fiende att vinna över, som Darwin trodde och hela det västerländska systemet går ut på i dag.  


Ps. Marx pappa och Marx farfar var bägge rabbiner! kanske hela hans koncept för rättvisa och klasskamp vilade på gammaltestamentilg praxis, vilket Jesus föredömligt personifierade





















Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards