Taget mot kvällssolen med "grymmeobjektivet" (Den ger alltid en säker rörelseoskärpa:))

INNAN DU GÅR IN

”Innan du går in i det allra heligaste

måste du ta av dig skorna,

men inte bara skorna, utan allt,

dina reskläder och ditt bagage,

och under dem din nakenhet

och allt det som finns under nakenheten,

och allt det som döljer sig därunder,

och sedan ditt innersta

och det allra innersta av det innersta,

sedan resten och sedan återstoden

Och sedan ljuset från den outsläckliga elden.”

Franz Kafka

 Jag har funderat mycket på om en vacker bild och ett fint stycke musik kan vara något mer än bara för njutning. Under Sovjettiden så krävdes det att musiken och konsten skulle vara kopplat till ett samhällsorienterande syfte, allt annat var småborgarnas drömvärld.

 Jag menar att ett komplicerat stycke, tex Beethovens violinkoncert, har väldigt mycket att göra med människosynen och vårt sociala liv, den visar på människans storhet och otroliga möjligheter genom vår kreativitet. Man behöver inte kunna en enda not för att njuta av den, och man behöver inte ha läst vare sig Kapitalet eller Bibeln för att känna att musik och konst är kanalen, Guds språk, och det som enar oss människor. Ingen är exklussiv mottagare av den nåden. Inför musik och konst står vi lika häpna och hänförda allihop.