Foton och salig blandning

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Ingela - 3 oktober 2011 00:17

De olika sidorna av
min tro, de olika sidorna av Gud.

Gud är fullständigt närvarande och tydlig mitt framför oss.
Först och främst genom själva livet och livsbetingelserna runt oss. Jesus var
inget luddigt tecken, han var här han visade hur tydligt som helst Guds plan
och hur vi bör leva. Han har gett oss reglerna både som lagbok och som etos och
patos i varje cell, men han har också gett oss friheten att använda de.
Friheten är brottet mellan oss och Gud, som gjort oss självständiga. Dessa ting
är den tydliga Guden. ”Fattar ni ingenting” säger Jesus till lärjungarna,
varför tvivlar ni på att det finns bröd i dag när ni såg undret i går? Undret
var brödet och fiskarna som mättade tusentals. Min tolkning av den berättelsen
är inte att Jesus nödvändigtvis utförde just det undret, men att vi skall öppna
ögonen för det verkliga undret som sker ständigt. Titta ut en försommardag, se
allt som växer, se smörgåsborden stå dukade: Utgivet för oss!

Guds andra sida som jag känner är kärleken. I morse innan
jag slog upp ögonen så bad jag om förlåtelse för att jag varit för lat för att
besöka kyrkan, då kände jag en stark närvaro som ledde till tårar (jag möter
nästan alltid Gud i tårar, jag är inte ensam om det, det verkar rätt vanligt
när man läser skildringar om Gudsmöten) Om brottet mellan oss och Gud är
friheten så är länken kärleken: Jag blev rörd, berörd. Vi är vana vid att säga
rörd utan att fundera närmare på just beröring. Inte förrän nu så slår det mig
att det självklart är Guds beröring vi talar om, hans etos och patos som står i
relation till vårt: Kanske Gud är närvarande i alla tårar? I all kärlek?

Ordet rörd hade aldrig slagit oss om det inte handlade om
någon form av kontakt. Jag har sörjt många gånger över att jag inte har fått
direktsvar från mina böner (antagligen också just det jag vill höra) men alla
de gånger han kommit oväntat har han kommit som en känsla i mig, som en hand i
min, som en fågel utanför ett fönster och som en viskande röst långt efter jag
ställt min fråga.


Min tro och Guds uppenbarelser har alltså två sidor:

en mycket tydlig som många helt enkelt vägrar att se, och en mystik som måste få
lov att vara det, precis som det vackraste konstverket eller musikstycket som
slår an på något okänt inom oss och bara upplevs ordlöst vackert.

Vad är det för teologier som jag tar avstånd från då?

Alla som gör sig själva till Gudar. Hur märker man det? Jo genom mycket tydliga
föreskrifter och regler och dogmer men mindre av Jesus ord om kärleken till
nästan och tron på att vi får vårt dagliga bröd utan att behöva fylla våra
lador till flera generationers kommande behov. Man märker det också på en
otålig och missbelåten uppfattning om att livet är något man själv är med att
skapa, framför allt sitt eget. Man är missnöjd. Missnöje är egentligen misstro,
på Gud och på livet. Man påstår sig vara sin egen Gud, men misslyckas förståss
med det. Till sist vill jag bara säga att jag inte kräver några fler under än
de vi har framför näsan. Om jag kräver att Jesus måste ha gått på vatten, hans
mamma var oskuld och att han faktiskt trollade fram alla fiskarna och bröden,
då är min tro svag.


  Min kyrka i Norge, Haslums, en av pilgrimskyrkorna mot Nidaros, från tidig medeltid

ANNONS
Av Ingela - 29 september 2011 01:56

Jag bor i ett av de rikaste platserna i Norge, Baerum. Jag har slagits av hur otroligt många bilar här är och hur ofria de är i sina köer, har aldrig sett värre. Mitt agg till bilar bara växer och det av många själ, miljön framför allt, men att tvingas stå och vänta extra länge på bussen för att bilarna hindrar, och att bussarna inte går så ofta på grund av att för få tar bussen påverkar mig konkret. Jag står där vid busshållplatsen och andas in deras avgaser och tänker på olika kupper, banderoller, skyltar om hur ofria dom är i sitt långsamma med stressade tempo. Bilden i dag föreställer en flik av en småbåtshamn, en uppläggningsplats för direktreklam, ju större inkomst, desto mer direktreklam, och soptunnor i en lång rad. Ovanför går motorvägen och framför mig MacDonalds trevliga uteplats. allt inom räckhåll! Jag har många gånger funderat över det orättfärdiga med att vi som lever i den rika delen av världen skickar våra sopor till den fattiga, och att de allra rikaste som gör av med mest skräp slipper se det. Men i dag slogs jag av att det kanske inte stämmer. tvärs över denna viken bor de allra rikaste, och de vill ju vara i närheten av vägar, MacDonalds och stormarknader. I mina ögon har de inte valt den bästa platsen med utgångspunkt för trevnad och inkomst, endast lättjan styr valen, och inte minst den mimetiska principen, att alla förmodas avundas dem; dyrare boende, bättre liv...


 

ANNONS
Av Ingela - 24 september 2011 09:11

Gunde Johanssons ”torparvisa” går så här:


För ja ä tôrpare ja å ja har dä så bra,
å ja ligger på sôffa för så ska dä va,
å gräse dä växer å rôgen han gror
å mor ho mal kaffe å grisen blir stor!

Hå hå ja ja, hå hå ja ja
hör va dä blåser i träa i da,
hå hå ja ja, hå hå ja ja,
dä blåser i träa i da.


Tystnaden, frånvaron av ljud, är en bristvara i dag. Nu när alla har allt de
kan tänkas behöva och inte behöver anstränga sig för att få lite till, som om
kvantiteten av I-phones och ljudmattor ökat exponentiellt och sträckan mellan A
och B går lika fort som i en amerikansk dramakomedi. Vad är det då i tillvaron
som blivit lyx och en bristvara?

Tystnaden och en dag utan planering. Jag har många gånger tänkt på Gunde Johanssons text, jag och min pappa resonerade om hur filosofisk och djup den är: han ligger i soffan inne i sitt torp och hör hur det blåser i träa. Kan du föreställa dig den tystnaden och den ron?

Vet du föresten att man kan höra snön falla? Det krävs både tystnad, långsamhet och uppmärksamhet för det subtila, vilket i sin tur kräver en slags avkoppling, motsatsen till uppkoppling. Texten har fler filosofiska konnotationer, man behöver inte vara närvarande i allt som sker, man kan låta brödet och kaffet komma till sig
som i ”fader vår”  å gräse dä växer å rôgen han gror å mor ho mal kaffe å grisen blir stor!



   Bilden tog jag vid Kolsås när jag var i mycket god tid till bussen (missade den)






Av Ingela - 23 september 2011 01:07

This is our country, whose greatness is built on freedom…

New Yorks borgmästare I ett helt annan sammanhang än mordet av Troy Davis, och alla de 15000 som dömts till döden i Amerikas förenta stater.

” The land of the free and the home of the brave”



Är man verkligen modig om man dödar så många av sina egna?

Är man verkligen kristen? 

Är man fri?







Av Ingela - 9 september 2011 17:32

Undersøkningar visar att vårt behov av att samla och køpa har att gøra med øverlevnad och att vårt behov av att omge oss med kapitalvaror bara beror på att vi vill attrahera det motsatta kønet. Alltså føra våra gener vidare och øverleva. Men den enorma øverkonsumtionen vi ser i dag kommer att ge det motsatta resultatet, mænniskan kommer att dø ut.

Før 10000 år sedan bildades glaciærerna i anderna, ca 70 st, som levererat vatten till mænniskor och jordar under alla dessa år, om 1-2 år har alla smælt bort. Alla værldens glaciærer håller på att smætla ner, inklussive polerna, som ju alla vet i dag. Inte nog med att de smælter, nu har man upptæckt att det går exponentiellt fort beroende på att vattnet rinner under glaciernerna som drøser ner i vattnet och smælter ænnu fortare. 2/3 av Bangladesh kommer att vara under vatten om vattnet stiger med en meter, det går fort, ett par år. 10 miljoner innevånare kommer att dra mot Dhaka och øver grænserna mot Indien, många kommer att dø av svælt, konflikter ær ofrånkomliga. Detta ær bara ett par exempel på effekter av vårt lyxliv.

I Akershus som ær tætbebyggt område och dær det finns goda kommunala transportmedel æger man 650 bilar/1000 invånare. Oslo tillhør Akershus. Om man tar bort alla under 18 år så undrar jag vad siffran blir? Ingen skall førsøka innbilla mig att mænniskor kommer att dra ner på bilkørning och konsumtion av egen vilja, det måste regleras med lagar.

Av Ingela - 7 september 2011 12:10

       Jag har skrivit många gånger om värdet av motgångar och om teodoceeproblematiken.
Som jag tycker är solklart, en läroprocess kräver på ett sätt offer av det
gamla som vi lämnar, mer om detta senare. I dag är det perfektionism jag
grunnar på.


 Jag visste inte varför jag fick rysningar av uttalanden som;
”jag är perfektionist”, ”det vill gärna bli  så bra”, ”jag ger mig inte förrän det är
perfekt”. Jag får också rysningar av annonser som kräver övermänskliga talanger
(inte så sällan felstavat) Samhället är orienterat mot perfektion, det är som
om det är naturtillståndet, och om vi medger att vi inte kommit fram dit så är
det bara en anomali, en dysfunktion.


 Vad är då perfektion? Ett statsiskt tillstånd som inte
kräver kreativitet, inte demokrati, inte mystik, ingen dynamik, ingen Gud och
ingen fri vilja. Jag lutar åt att Anne Conwayn hade rätt, en filosof från
England som levde på 1600-talet, hennes beskrivning av Gud var ett pågående
skapande. Man skapar inte om allt är perfekt, man slår sig ner och har det
tråkigt.  


 Vad är det vi menar med perfektion, om det bara är en bild
för något vi aldrig kan nå, eller ens vill ha? Jag tror att vi blir nöjda med
vår dag, våra verk och sociala möten om vi lyckas med att göra så gott vi kan
och om vi drivs av kärlek till det vi gör. Rätt och fel är juridiska termer men
kommer in på alla områden, inom musiken skall man hålla rätt tonart, eller som
Schönberg helt undvika det.


 Konstruktivism är en annan filosofisk skola som uppstått ur
existentialismen. Den menar att de lagar och regelr ett samhälle utvecklar är
konstruktioner, inte alls baserat på några naturlagar. Det kan man verkligen
hålla med om många gånger, i synnerhet när man studerar mindre grupper, men
också länder. Kung är en annan filosof som jag länge hållt som min favorit, men
tvekar nog i dag, han menade att det fanns ett slags ”weltethos” en moral
inbakad i allt som lever, som längtar efter den typen av rättfärdig perfektion,
ett slags ”Gottesfunken” en etik från Gud. Jag tror fortfarande att det finns
ett rätt sätt att fatta beslut, att måla bilden, att lösa världens
miljöproblem, att se den ekonomiska frågan på. Men jag tror alrdrig att det är
meningen att vi skall komma fram dit.


 Jag och pappa pratade rätt mycket om hans krav på
perfektion. Jag hittade många argument för det operfekta; Beatles hade aldrig
gjort den musiken de gjorde om Lennon/ Macartney, hade kunnat noter eller haft kunskaper i musikteori då de jammade ihop låtarna, de var alldeles för komplicerade val, det var en annan som skrev ner melodierna. Intressant är att John Lennons pappa lyssnade på mycket  jazz under hans uppväxt.


 Ett annat argument var att sådana perfektionister som Putte Wickman
var tråkiga, det kunde han faktiskt hålla med om. Ja att intressant musik
ligger och skaver mot det falska och att det känns som ett trevande som man
själv är delaktig i. jag tyckte att det var sorgligt att pappa slutade att
spela,bara för att han inte längre kunde nå upp till sina glansdagar, jag
frågade honom om han inte bara kunde njuta av själva spelandet utan att ställa
krav på perfektion. Det ville han, men kunde inte.


 Hur är det inom konsten då? Ja se på Helene Sherfbecks
tidiga verk, ett kontrollerat måleri som alla kan se vad det föreställer. Med
åren blir det många utlämnade linjer, mer skissartat (jag älskar skisser) hon
är inte ensam om det, både inom musiken och inom konsten så kan man se en
utveckling från det perfekta mot utelämnade delar, som om vi själva har
möjlighet att fylla i det som saknas.


 Jag tycker om musik, och kan inte låta bli att se på ”Idol”
av och till. Men jag hatar föreställningen att bara en åt gången kan nå framgång,
att en är perfekt, de andra skall fortsätta med sina trista liv, den mimetiska principen. En jury har till uppgift att trycka ner många begåvningar, ta bort deras skaparglädje, det är kriminellt!.

Den ena fick besked om att hon har ett färdigt liv, och en färdig musikalitet, inte något ämne att utveckla, den andre att han var för nervös, ville för mycket.


 Hur kommer det sig att man gjort valet av Alexander Bard i
juryn? Det är motbjudande att både se och höra honom. Hans ögon är som en orms, hans skägg ser ut som en gammal människas underliv, ojämt, glest och oputsat. Och där sitter han och kräver perfektion! Alla kanske skall se ut som tonårsbögar med lederhoosen?


 Jag har skrivit en uppsats som heter ”Kaos är granne med Gud”
mina tankar har gått till många olika områden, men självklart också det
religiösa, och kravet på dogmatik och perfektion inom de olika kyrkorna. Som ni ser så kan jag inte släppa ämnet. Jag tror att Gud älskar skissen också, jag tror att däri ligger de väsentliga i skapandet, det anda, det många kallar perfektion, är
bara puts och korrigeringar, städning rätt och slätt.

Jag vill gå så långt att det viktiga sker redan i tanken, att verket bara är logistik mellan tanke och utförande. Beetovens viktigaste ögonblick var innan han förde pennan till notbladet.


 Varför är då många ”religiösa” så upptagna med sitt regelsystem, de vet per definition vad Gud vill och vart vi är på väg? Det kan jag inte svara på, det är en gåta.

 Ontologin, eller frågan om livet, döden och meningen med allt är för mig ett outforskat område, och spännande just därför. Det vi tror på är ju en tro, icke vetande och höljt i det okända, som stundtals
skönjs som en skiss.



 


Bägge dessa bilder målades av Helene Scjerffbeck, de heter konvalecense men det skiljer 20 år mellan dem.

Av Ingela - 25 juli 2011 17:35

Fler tankar om Anders Behring Breivik

Anders Behring påstår sig inte vara nazist, inte sionist. Han anser inte att den
europeiska kulturen skall råda överallt, han står för en slags geopolitik som
menar att kulturerna inte skall blandas.


Jag ser en mycket konservativ man träda fram, en som kan sin
nationalsång och som anser att de gamla värdena inte skall vattas ur. Den typen
av människa brukar komma från en konservativ familj (flera generationer) och
jag kan sätta en peng på att han aldrig ätit en kebab!


Den sortens regiditet grundar sig ofta på rädslor. Traditionen
har blivit ett skyddande hölje, som bekräftar och beskriver tillvaron. I
synnerhet om insidan är uppluckrad och svag.


Med en sådan grundsyn ser man inte heller människan bakom
burkan, man värderar fasaden som om den är en representantation för insidan.  

Hans religiositet är säkert också den konservativa, hans
favoritkyrka får nog inte vara nyskapande och modern. Prästen skall predika
från predikstolen och avhålla sig från socialt och politiskt engagemang, ett
patriarkat .


Jag tror att denna beskrivning lätt kan paras med en
rädsla/beroende till kvinnor, som man måste ägna stor kraft åt att förminska (han
har köpt sex vid flera tillfällen) och som jag i allmänhet tror ligger till
grund för starka patriarkat (även i andra kulturer och religioner)


Den stora rädslan för kommunism liknar rädsla för troll hos
denna grupp. De har ingen riktig koll på ideologin eller historien bakom 1.a
2.a och 3.e internationalen utan de ser spöken. Sannolikt är denna rädsla
familjär sedan ett par generationer.


Är det inte egentligen samma grunder som utvecklade nazismen?
”jag är så fasligt, rysligt rädd för Bolsjeviker, så att jag skriker” var en
populär sång på 20-talet

Av Ingela - 24 juli 2011 18:09

Många män, särskillt yngre har i dag ett stort problem med sin identifikation, rödstrumpornas kamp måste fortsätta med männens yllesockor (eller nåt)


Jag är inne på att Anders Behring Breivik hade särskillt svårt med sin identitet. Han har inte sett sin pappa sedan han var 15 år. Han fick befrielse från värnplikten p.g.a att han skulle vårda sin sjuka mamma.


Vad var det som roade honom? Våldsamma tv-spel, som man
bevisat har en effekt av att rucka på verklighetsuppfattningen, och som
utvecklats till att just bli allt mer verklighetstrogna- Man har uppmätt höga
värden av adrenalin 8 timmar efter ett spel  hos brukare.

Han gjorde som de flesta av oss,  skapade sig en bild av verkligheten. Men den
innehöll element av stor rädsla för muslimer och komunism, detta är väl inte
helt ovanligt och kan spåras hos väldigt många i dag. Jag anser att många
amerikanska filmer innehåller propaganda som leder till en skev
verklighetsuppfattning. Detta av  kall beräkning för att just skapa otrygghet och rädsla (ännu en gång vill jag referera till Mattias Gardells ”Tortyrens återkomst”)


Genusfrågan är inte ointressant, han kan ha varit jag-svag genom en stark bindning till modern, och hans ”coping” har stuckit iväg åt det andra hållet-

Jag skjönjer en bild av det maskuliniserade våldets, det beväpnade
och det till tänderna skyddande höljet av skyddsvästar och hjälmar som bara
avslöjar graden av rädsla inför hot.


Jag har skrivit tidigare om varför kvinnor inte utvecklar
samma slags ”coping” och hur det verkar ligga i våra respektive gener samt vår
historiska tradition sedan urminnes tider, och vår moderna rationella bild kan
inte sopa bort det.  Av samma skäl kan vi inte utrota våra instinkter när vi upplever hot. Det är många tusen års mönster och det är fysiska fakta (adrenalin/noradrenalin) som man inte kan förbigå.


Är han ett slags ”Frenkensteins monster” skapad av den amerikanska nöjes och propagandaindustrin? Är han en modersbunden och jag-svag man som vill återerövra sin manliga värdighet? Finns det andra ingredienser, tex övergrepp, hjärntvätt?


Biologismen säger säkert att han bär på svaga gener, att det
finns en biologisk förklaring. Det är en skrämmande tanke som jag vill avfärda
som bara leder till att vi som inte skjuter ner oskyldiga människor har ett
högre värde. Det skulle inte förvåna mig om de hittar någon trasig gen som man inom "gen-design-industrin"  kan justera.


Männens motsvarighet till rödstrumperörelsen måste etableras, deras gamla roll finns det inte längre behov av, en ny roll för männen är av största intresse, ena halvan av människosläktet kan inte ägna sig åt destruktiva intressen, även om det bara sker i cybervärlden utan att det påverkar hela släktet.

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Foton och salig blandning med Blogkeen
Följ Foton och salig blandning med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se