Jordens dag

I dag är det jordens dag. Såg en liten film om och av Jane Goddard med anledning av det. Hon beskriver sin egen kärlek till djur och natur och gör som så många andra, vädjar till vårt förnuft och hur varje liten enskild förändring räknas.

Jag tror inte på det

Jag lyssnar samtidigt på Peter Englunds ”Brev från nollpunkten” som beskriver det värsta nutids och dåtidsmänniskan har åstadkommit, han ger också exempel på människor, tex de som slussade in judar i gaskamrar, ett mänskligt ansikte, inte goda, men inte sjuka eller dysfunktionella.

Det måste nästan vara så, de var så många och långt ifrån alla var tvungna.

Efter många timmars tänkande om hur det blir så illa med oss människor har jag kanske något på spåret.

Jag är troende, och som jag tolkar Jesus så vill inte Gud något hellre än att vi älskar våra medmänniskor (och förstår vårt ursprung)

Det har med åren blivit svårare och svårare, både på mikronivå, dvs människor jag möter, och makronivå, händelser som nås om världens tillstånd och grymheter.

Vad är det då som gör att jag inte tror på människan? Att hon frivilligt kommer att använda mindre plast, flyga mindre, odla mer, köpa mindre osv Samt den inte oviktiga lilla delen att älska sin medmänniska mer och inte utnyttja dem som objekt för egen vinning.

Svaret är mycket konstigt i sammanhanget- Vårt sociala beteende. Inom akademin talar man om diskurser, det är grupperingar som talar samma språk, beter sig på samma sätt, på grund av tex arbetsplatsens uppbyggnad eller klubbens konstellation, eller i ett koncentrationsläger. Vi formerar oss runt våra samlingsplatser socialt av överlevnadsskäl, konsensus betyder allt. När vi befinner oss i detta rum (som kan vara väldigt stort, tex jag och alla andra som tycker att vi är värda våra bilar, flygresor och annan lyx) ser vi faktiskt inte helheten.

Ta en titt på Facebook, hur ofta grälas det?  Hur ofta går man över gränserna för vad man får skriva? Vi håller oss på den säkra sidan om rålinjen, så säkert att hela företeelsen har blivit slätstruken och blek, vi kommer inte att veta vilka som skrivit vad om vi inte ser namnet först ens en gång.

Det är så enormt viktigt för oss att vi aldrig kommer att frivilligt ändra på våra livsmönster.

Så, tyvärr måste vi mot Jane Goddards och många andras föreställning stifta lagar.

Dessa lagar kan inte stiftas av några korrupta personer med egen vinning (vem blir då kvar?)

De måste komma från både forskare, diplomater och valda politiker. Och de måste vara fullständigt transparenta.

Dvs egenintressen får inte vara drivkraften, och gruppen måste vara så stor att vare sig ekonomiska eller maktorienterade intressen kan löna sig. Går det?

Någon gång har jag ifrågasatt ”specialisters” intrång i den politiska världen, vi har valt våra politiker och vi vill att de skall med så öppna ögon som möjligt fatta viktiga beslut för oss. Men samtidigt har jag tänkt att det finns en uppsjö av forskare vars kunskaper ligger i lådor eventuellt i en bok som mycket få läser (är mycket glad över de som ändå letar sig fram till en opinion; Mark Lynas, om ekologi och Kate Pickett och Richard G. Wilkinson om jämlikhetsfaktorn.)

Det är förstås inget man gör i en handvändning, kanske man först måste sluta sig till etiken, sedan alla faktiska uppgifter om miljö/ ojämlikhet/ ekonomi.

ekologi, ekonomi, etik är vad det handlar om.

Jag tror att Guds plan är god, och att jag lever i den bästa av världar, jag tror också att många tänkare har haft en i grunden god plan, tex Marx

Men vår värld har ockuperats av T-Rex-personligheter som bara vill ha mer och mer. De använder sig av ”specialister” såsom jurister (som borde vara på rättvisans marker) marknadspsykologer (som borde varit på beteendevetenskapens marker, för vår mentala hälsa)

Det är många grupper som hjälper till att skydda deras stölder och fördubbla dem.

Det kanske värsta av allt är att dessa människor tycker att det är på sätt och vis rättvist, för de är på något sätt bättre på att hantera pengar, ja de till och med ingår i deras världsbild att deras överskott spiller över på de fattiga och att de fattiga varit ändå fattigare om inte de fanns. En mycket farlig och i grunden fascistisk tanke

Liberalism heter den och för tanken till något fritt, fritt för vem?

I denna pengahungriga och i deras ögon genetiskt betingade hegemoni vill nu alla vi andra vara, och med hjälp av idéer såsom positivismen kan både du och jag tillhöra deras skara om vi bara tänker rätt.

Hur kom jag in på detta med liberaler/ nyliberaler och den stora ojämlikheten i samband med jordens dag?

För att ingen förändring kan göras om inte detta paras med rättvisa och människans rättigheter.

Det är orättvisan som är grunden till att vi korrumperar våra gåvor och håller på att begå kollektivt självmord

Kommer någon att läsa? Hålla med?

Nja, men då handlar det igen om diskurstekniska skäl