Foton och salig blandning

Alla inlägg den 24 januari 2011

Av Ingela - 24 januari 2011 15:27

 När jag var 15 år jobbade jag en period som utsättarlärling ”pinnepojk” man skulle bygga en ljudvall mellan motorvägen och Tingsstad på Hisingen. Jag var kortklippt och åkte moped. Jag körde utefter motorvägen till mitt jobb, den enda möjliga, vid vägrenen. Jag stoppades av en polis som gormade och svor över att jag körde moped på olovlig plats. När jag skulle uppge mitt namn för en anmälan, så tittade han dumt på mig och sa: Är du en tjej!? Milt och fint fortsatte han att instruera hur jag skulle ta mig till arbetsplatsen.


 Detta är en historia som beskriver ett genusperspektiv. En annan är den om Anna Månsdotter, Yngsjömörderskan.


 Det gick att läsa i Kristianstadsposten att ”Inget mer bestialiskt mord skett under hela 1800-talet” man benämnde henne aldrig med sitt namn efter avslöjandet att ha mördat sin styvdotter och begått incest med sin son.

Hon förblev ”Yngsjömörderskan”

 Göran Bergstrand, präst, själavårdare och psykoanalytiker redogör personligt om henne och hennes själasörjare i boken ”En själasörjares dilemma” Han tar upp genusperspektivet och hur mycket hårdare hon dömdes jämfört med en man.

Det mest bestialiska mordet var inte ”Jack uppskäraren” nej det var en kvinna som ströp sin styvdotter. Är det rentav så att kvinnor antas traditionellt vara mer moraliskt utrustade och därmed döms hårdare?


 Evas dom var inte nådig, hon fick i och med frestelsen med äpplet iklä sig hela människosläktets dödssynd, att Adam också frestades fick inte samma påföljd. Kan detta i sin tur bero på att många kvinnor anses medskyldiga till övergrepp, för att genom deras moral och syndfrihet borde ha vetat bättre och inte lockat männen till syndiga tankar?

 Khalil Gibran skriver att synden bara existerar i betraktarens ögon.

Men jag undrar om vi inte letar för mycket efter syndabockar och luras in i fällor som egentligen handlar om  de bägge könens konkurrens?

Jag har i tidigare inlägg diskuterat manschauvinism och begreppen "skökan" "madonnan" och den mulliga mansgrisen som en morsgris, alltså att det myntet har två sidor. Kan man spåra en konkurenssituation också i det mönstret?


 Genusfrågan är mycket omfattande, man kan betrakta den från sociala, inlärda mönster, roller, religiösa föreställningar och säkert biologiska förklaringsmodeller. Detta är endast ett fragment som jag spekulerar i





  

Bilden hör inte direkt till ämnet men redovisar en romantisk syn

på kvinnan/flickan som rådde undre 1800-talet














Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards