I dag hade jag tänkt kommentera varför i hela världen Svenska kyrkan har en präst i Afghanistan, när inte ens soldaterna har där att göra. Bilden av Sveriges stormaktstid och fältprästens närvaro tror jag vilar som ett romantiskt skimmer. Soldaterna och prästen legitimerar ett orättfärdigt krig. Den enda rimliga närvaron bör vara freds och dialogmöten, vilket gäller alla inblandade.

Giant Leap

Men jag vill hellre skriva om något positivt som sker, både i det dolda och i det öppna, som handlar om fred och det gemensamma vi har om att vara människa. Filmen om de två musikerna/ idealisterna, Duncan Bridgeman och Jamie Cato som reser runt hela världen och snappar upp våra villkor och våra gemensamma drömmar och knyter ihop dem i en musikalisk slinga.

Det är våra gemensamma drag samtidigt som vår individualitet som träder fram i stor kärlek. De letar efter energi och talanger över hela världen. Rappare från himmelska fridens torg sjunger till arabiska traditionella musiker från Accra, kända musiker blandas med gatans musik. Sambaskolan i Rio blandas med Malis musikaliska rötter

Här är länken, den ligger kvar bara ett par dagar till http://svtplay.se/v/1433971/musikmixen/del_2_av_7

De talar mycket om hur vi trycker ner varandra på olika sätt och inte tillåter den spontana känslan att träda fram. Frihet är det överbryggande temat. Stephen Fry är en av de intervjuade, han säger bland annat att det är konstigt att ord som ”knulla” och ”bajsa” är tabubelagt men inte ”mörda” eller ”tortyr” vilket är företeelser som vi verkligen har anledning att skämmas för.

Ljus och mörker är ett perfekt kärlekspar, bägge behöver varandra säger Lila Downs, en indiansk sångerska. Detta påminner om min övertygelse om att kreativitet förutsätter kaos, och att rädsla och fyrkantighet vill hindra oss från detta okända. Därav alla regler, lagar och sociala konstruktioner som bara har till syfte att begränsa.

Eckhart Tolle är också med på ett hörn, som talar om ”smärtkroppen” som ledsagar oss i olika grad, den vill bara negativt, den triggar det destruktiva, men för att slippa den, måste vi bli vän med demonerna. En indisk tänkare säger att frihet är att bli medveten om sina begär för att kunna transponera dom och avstå från dom

Människan är stor, människan är god. Att oroa sig är att be om det man inte vill skall hända. Frihet är att vara tillfredsställd och nöjd med det man har.

Den lilla gnistan som oväntat uppstår mellan människor, Gudsmöten, trots helt kort betyder de fruktansvärt mycket, ordlöst. En av de intervjuade tänkarna, Michael Beckewith formulerar dom orden. Och visst har vi alla varit med om det, helt utanför våra vardagliga preferenser som ålder, kön, klass. Vi bara upplever ögonblick av fullständig närvaro i en annans blick.