Om Jesus
Jesus sa till lärjungarna: Gå ut och gör allt folk till lärjungar och följ det nya budet: Du skall älska, vörda och hedra din Gud och du skall älska din nästa såsom dig själv.
Vad han sa till lärjungarna var: Ni är utvalda och kommer också att bli utsatta/förföljda för er tro, men ni skall inte tro att ni är bättre än någon annan, för alla är mina barn, och det skall ni visa genom er kärlek, den kärlek som ni först fick av mig. Bara genom kärlek kan ni öppna dörren till det nya riket för dom.
En dag skall Jesus ideer om jämlikhet och hjälpsamhet gå som en präriebrand över världen, men han har ännu så länge inte mer makt än vad du och jag ger honom. Vi har fått uppdraget att här och nu i denna värld föra hans talan och vara medskapare i  det nya riket.
Den stund man är döpt i kristus och börjar tro, så sker undret att Jesus får lov att verka genom oss. Det är fantastiskt, men jag tror inte att någon hamnar i Limbo bara för att dom aldrig hört talas om Jesus eller blivit döpta, och om så vore fallet så är det tack vare kärlekslösheten. Vår.

Om ägande
Mina gåvor är mina gåvor, inget jag äger, utan något jag skall förvalta. Inga gåvor kan betraktas som ägodelar. Det sinnrika förvaltarskapet är instiftat av Gud, och är rättesnöret för allt i denna världen. Det betyder att man inte kan äga mark, gener, rättigheter att släppa ut gifter, avfall, gödningsmedel m.m Man äger bara skyldigheter.
Ve er som samlar hus efter hus och lägger åker till åker  tills ingen mark finns kvar, och ni ensamma äger landet Jesaja 5:8. Detta är centralt i min teologi, men gör en mängd vardagliga frågor problematiska.

Om äktenskap
Äktenskap, välsignelse, partnerskap, flådiga prinsessbröllop. Detta är en alltmer komplicerad fråga. Varför gifta sig över huvud taget? Bekräftar man, konsoliderar man kärleken? Skulle den inte gälla annars, är den så svag? I gammaltestamentlig tid så bestämde man sig helt sonika, och brudgumen följde bruden hem, sedan var saken klar, ett förbund var ingånget, och barnen och hustrun, alla hade sina juridiska rättigheter (oavsett fadern var den biologiska… )
En juridisk akt för att skipa rättvisa inom familjer, kanske. Hur långt skall man inom kyrkan gå för att gå de unga tu till mötes? Brudöverlämning? Som om kvinnan vore någon mans egendom och övergår till en annan mans egendom. Är det signaler som kyrkan vill stämma in i? Val av ”hipp” präst, för att sammanhanget inte är välsignelse inför Gud utan ett jippo, ett drama, en show? Jag tänker på dessa magnifika bröllop som ingås på det mest spektakulära sätt. En vecka efter kan man läsa att äktenskapsförord inrättats. Varför? Hur kan man gifta sig och samtidigt misstro sin äkta hälft? Och vad bestod all denna rigorösa förberedelse i? Jag behöver inte nämna det, alla vet om vilken fabrik det är i dag och att det finns hur många tidningsmagasin som helst som vitnar om detta. Tycker jag då att vigsel inom svenska kyrkan är negativt?  Nej, vigsel och välsignelsen är fortfarande en mycket fin och viktig akt, men jag vill se en kyrka som i alla lägen kan stå för sina grundvärderingar och präster som kan tacka nej till en extra dusör och spektakel.

Dom som är sist skall komma först.
Det är samhällets botteskikt, det är dom som inte kan målas med vackra tillrande tårar, det är dom utknuffade, som inte självklart slår an en sträng av sentiment. Det är en rätt rå syn, som man ryggar inför, men dom är där, på riktigt. Och dom blir fler, dom får vapen och slår ihop sina huvuden, och till slut sluts cirkeln. Vad jag talar om är människor i min del av stan, och i en helt annan del av denna värld. Samtidigt går en demokratikampanj över jorden, varför just nu?
Demokrati  och frihet vill man gärna koppla ihop. Frihet kan också vara en nyliberal som äger och vill fördubbla sitt ägande på någon annans bekostnad, i frihetens namn. I skenet av att man kan äga. Alla exempel på hur vi i denna delen av världen får bistånd ifrån de fattiga i form av underbetalning är så många, men insikten är så förkrossande liten.
Det kan aldrig ha varit vår Herres mening att vi på detta sätt skall missbruka varandra i egots namn. Mammon och egot är sataniska medbrottslingar.
Mufordförande Tove Lifvendahls påstod, med anledning av skuldavskrivning till världens fattigaste länder- ”Det skulle vara som att avskriva spelskulderna till en spelmissbrukare”
Och ja, varför inte, dom skulderna kunde spelliberalerna ta över, som först avhumaniserar vårt samhälle och sedan presenterar nya fräscha droger att fly till.

Om synd
Genom vårt blinda letande efter äkthet, kärlek ja tom frihet så missar vi målet och ersätter det med substitut, falsk lycka som man kan köpa för pengar, falsk kärlek som i själva verket är övergrepp på hela kärlekstanken, men något inom oss vet om det och ger inte upp men i panik går ännu mer vilse, i djungeln av lotter, perversioner, droger och köpglädje. När målet bara var frid och närvaro med vårt innersta och Gud, vilket är både enkelt och gratis, bara man har kartan och går vägen rätt fram, utan att missa målet

En annan värld behövs och är möjlig!
Det är inte rimligt med löner som leder till det otroliga överflöd vi lever i, en tröja i veckan, en ny soffgrupp till julen, ett helt nytt vitvarupaket för att det går bättre med dom nya tapeterna
Vi styrs av ett för stort uppdrag- Att själva bli Gud, vårt livs skapare och kontrollant, och för att vara riktigt säker (Vilket man aldrig kan vara) så måste man försäkra sina egendomar, dubbelkolla och jämföra sig med sina grannar som är en viktigare referens än det behov man finner i sitt hjärta
Gudstrons avveckling är orsaken till modernismens hyperkonsumerande Sverige.
Välfärdsstaten klingar köp köp köp och svik dina medmänniskor men aldrig aldrig kapitalet och produktionen.
Det finns människor i Nya Guinnea som lever i hyddor, jobbar 4 timmar per dygn för mat och uppehälle men aldrig hört talas om - Fetma, hjärt/kärlsjukdomar, våld på barn o hustru. Dom vet inte vad utbrändhet och depression är, äter den bästa tänkbara kosten och saknar helt och hållet klocka och mobiltelefon, men är glada ändå.
Nobelpriset för ett par år sedan gick till den mest cyniska ekonomen av alla, Phelps, som myntat begreppet “jämviktsarbetslöshet”, som är den lägsta nivå för arbetslösheten som kan förenas med stabila priser. Dvs en önskvärd arbetslöshet. Nej, vi lever inte i ett tryggt land, när otryggheten är en viktig del av det genererande överflödet för ett fåtal.

Vi har klimatproblem överallt numera, kyliga högervindar som sveper runt med sin övertro på marknaden, ett osynligt väsen som de påstår vara självsanerande.
Jag tror inte på politiken som är bunden till industrins egenintressen som i sin tur är bunden till marknaden, som i sin tur är bunden till aktieägarna. Det måste vara helt andra styrmedel och värderingar som vi skall tas i bruk, Vad skulle Jesus göra? Är en av dom klokaste och fyndigaste slogans som den moderna kristenheten frågar sig. Den frågan och budorden kommer man långt med, och kan lätt integreras i dom etiska principerna.

Konsten
Är vårt sätt att närma oss Gud på, vi skapar något helt nytt. Enkla toner i ett upprepat mönster är i längden ointressant för förnuftet. Men en melodi som gradvis byggs upp, som en berättelse, som t.ex i Beethovens violinkoncert, där violinen bygger upp en dialog med orkestern och via dispyter uppnår ett samförstånd och harmoni. Där är vi som skapare och åhörare allra närmast Gud, i en dimension som i grunden är mytisk, obeskrivlig, men skön. I bilden, poesin och varför inte ett vackert broderi, en byggnad, ett dräneringssystem- Ja, allt som kräver vision och skaparglädje, av tvingande nödvändighet eller av bara lust.

Om mångfald
Inte ett enda grässtrå har likadan dna-kedja som något annat grässtrå! Det gäller alltså inte bara snöflingor, utan också allt organiskt. Gud älskar mångfald, och jag tror inte det är någon gardering, utan en djup mening och skaparglädje. Vi är unika individer, till och med grässtråna! (Hur skulle DEN matematiska slumpekvationen se ut?) Vad betyder det socialt? Kan vi någonsin begripa varandra? Ja och nej, där två människor är församlade finns alltid utrymme för tvist. Men trots det så har vi något stort som enar oss, det vet vi, i dom där heliga mötena, som bara uppstår, och Gud är närvarande, och man upplever gemenskap. Att sträcka ut sin hand och se en annan människa är att bekräfta henne, och hennes födslorätt. En främling är en människa som man har till uppgift att göra till sin vän. I gammaltestamentlig tid så innebar ett möte med en främling att man bjöd på det bästa man hade och t.o.m prövade vänskapen genom förtroende för det stora målet att göra alla främlingar till vänner. Fantastiskt vackert och otroligt viktigt i ljuset av allas vår olikhet. Mångfalden har också sitt berättigande i kyrkan, den kan inte vara ”nischad” för en standardiserad församling, och det betyder inte urvattning, det betyder en förnämlig repressentation för alla som skall få tillträde till kyrkan. Det betyder inte att vissa kan få lov att vara diskriminerande, utan med utgångspunkt från våra grunddokument tillåta och uppmuntra olikheter i förkunnande och gudstjänstutövning 

Mitt hopp står till Gud, och religionsdialog.
Ett Kyrie och ett Gloria världen över tillsammans med alla som tagit ett steg utanför sin egoistiska sfär vilken religion dom än tillhör
Alla människor är ovärderliga. Till och med Saddam Husseins och Bushs.
Jag skulle inte vilja se dom vid mitt frukostbord. men det har inget att göra med deras värde. Livet är heligt trots att vi inte alltid klarar av att älska alla här i världen
Bara Gud kan det
Så tror jag det är