Krisis är lite av vad det låter, men är inte något som man skall undvika eller vara rädd för. Man kan säga att det är de stora händelserna i våra liv, på gott och ont, det som vi minns, våra paradigm, de gånger då tiden står still. Jag läser just nu Johannes av Korset som skrev en krishanteringsmetod på 1500-talet som avsåg kampen att komma närmare Gud, och att det är genom våra kriser vi växer. Om du ser noga på bilden kan du se att händerna och stenpartiet bildar ett hjärta, i krisen finns kärleken, ibland inte så märkbar.

 Jag skall återkomma mer om Johannes av Korset, han skrev med stor insikt om symbios, avvänjning från beroende, omnipotens och andra begrepp som Freud och den psykodynamiska skolan arbetar med i modern tid, fast med andra ord

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Följande rader skriver jag med utgångspunkt från MIN tro. Jag ägnar mig inte åt mission, men ibland vill jag reda ut min trosuppfattning. Jag är medveten om att det finns lika många sådana som troende, av alla slags religioner.    Rubriken avslöj...

Förr ställde jag mig tvärt emot Kants kategoriska imperativ, ”du skall, du bör, du måste”, som jag såg som en slags förlängning av den gammaltestamentliga lagiskheten, den som inte litar på människans kärlek och medmänsklighet, den som är...

Jordens dag   I dag är det jordens dag. Såg en liten film om och av Jane Goddard med anledning av det. Hon beskriver sin egen kärlek till djur och natur och gör som så många andra, vädjar till vårt förnuft och hur varje liten enskild förändring r...

Leda   Reflektioner kring radioprogrammet ”nyttan av att vara uttråkad” 2012 som går på djupet med ämnet ”uttråkning”,”boredom”.   Punkten i tillvaron där man menar sig vara uttråkad skiftar antagligen frå...

  Har Hitlers tankar till slut vunnit?   Jag abonerar på eurosport, men ser bara på snooker. Jag tvingas emellertid se reklam för kommande program. Jag slås ofta över vilka kroppar man ser och vilka faror man utsätter sig för, som om de vore ...