Senaste inläggen
I dag har jag synpukter på en storsäljande bok, Pekbibeln.
Det är en författare som heter Lars Steiner som har gjort den och "PekElvis" som också är en pekbok. Han presenterade sig förr som art director, men nu är han tydligen bara författare. Han fick idén när en väns barn skulle döpas. En alldeles utmärkt idé visade det sig. Själv är han inte kristen.
Första gången jag såg den så fick jag en flabbis, vad är nu detta???
Hur kan ett litet barn (Litet barn, typ ett år) förhålla sig till tex Jesus på korset i denna oerhörde våldssituation.
Och dom teckningarna dessutom! Jesus glatt leende med dom ögonen
Man blir rädd.
Men jag hade fel, det har blivit en storsäljare. I min församling delas den ut till alla nydöpta.
Jag förstår hela idén med att bli döpt innan man själv fattat valet men kan
ett barn överhuvud taget begripa så svåra saker som ormen, synden och Jesus korsfästelse, när knappt en vuxen gör det?
Eller tror Lars Steiner att man ägnar sig åt indoktrinering?
Jag är av den åsikten att tron är något man växer och mognar till, men som en troende vuxen ger man barnet det viktigaste som Jesus gav oss, kärlek.
Bilden i dag är ett axplock från boken samt den lilla elvisboken
som säkert också blev en storsäljare, mycket lik till stilen men
vänder sig nog till en annan målgrupp.
Eller han kan nog sälja till hela Amerikanska kontinenten föresten.
Om avmystifiering har jag tänkt att det är den moderna människans behov av att göra Gud genomskinlig, att avtäcka hela skapelsekoden, genom att en en gång äta äpplet. Det mystika och poetiska får inte längre vara med. Allt skall läggas i dagern och testas i laboratorium. Som blek slakt står vi till slut utan tillvarons magi och oförklarliga mystik. Vi har inte bara dödat drömmarna och poesin, vi har som befolkningen i Asimovs ”Stiftelsetriologi” klätt av och avslöjat stiftelsen och lagens ursprung och tagit dess plats. Vi har begått den stora synden som William James fann som grund hos många religioner, att döda urfadern och ta hans plats, och lida av skammen och skulden i alla tider. Och allt detta för att vi ansåg oss förmer. Våra verk kanske liknar, vår intelligens kanske avspeglar. Men vi kan stoltsera med våra rostiga och tillfälliga skapelser. Vad vi däremot kan göra för gott i denna värld, det gör vi inte. Samtidigt som vi tillåter destruktiva krafter att härja så ägnar vi oss åt att knäcka koden för livet och spekulerar över universum
Vad jag sopat upp i mitt kök och hall
Tack, tack Sissela, och hela redaktionen för en fantastiskt bra, meningsfull och rolig serie! Det bästa som svt sänt på länge, det märks att du har varit personligt engagerad i uppgiften. Jag håller med dig om dina val av värsta dödssynderna; Girigheten, likgiltighet, högmod (är inte arrogans ett modernare ord för högmod?) Svenska folkets val (eller sifoundersökningen) gav avund som nummer tre, vilket du bytte ut till högmod för att den ligger bakom rasism, diskriminering och våldsideologier. I din slutkläm såg man nästan något religiöst i blicken; Om dessa får fritt spelrum då går mänskligheten i kras.
Att känna avund kan vara en god egenskap, att se någon som ett gott föredöme. På det viset avundas jag dig, Sissela!
Det var svårt att bestämma kategori för detta inlägg
Jag rör mig i alla, som vanligt.
Vi inleder med en bild från Halloween för tre år sedan.
Om hjärnan ständigt ”uppgraderas” och arvsanlagen förfinas, som hjärnforskaren sa på föreläsningen i går, och om språket är medfött som Noam Chomsky påstår, är det då inte rimligt att vi föds med en moral också, av ren överlevnadsstrategi om inte annat?
Varför kan man spåra alla fysiska förfinade anlag men tvekar på de psykiska och dom ontologiska (som handlar om existensen och religion som en del av den) undrar jag?
Och oavsett om man utgår från en ”Grand design”, om man tror på en Gud eller inte, så är världen mätbar enligt vetenskapliga lagar just för vår rationalitet och likhet, för om vi vore differentierade fullständigt slumpartat så kunde ingen komma på tanken om statisktik eller vetenskaplig mätbarhet och emperi som det så fint heter.
Jag är intresserad av den osynliga makten som jag tror är god och rationell. Den som är ursprunget och vi människor som bär på anlagen.
Ondska har vi alla varit med om, men att ringa in den, förklara den och dess ursprung har vi alla svårt för. Det blev särskilt svårt i gårdagens resonemang om ondska. Neurofysiologen som höll i föredraget kunde peka på förändringar i pannloben.
Men vad är det som säger att dessa förändringar kommer före en annan orsak, t.ex. en dysfunktion utanför individen, jag tänker på sociala faktorer som uppfostran eller samhället som är aggressivt och splittrat i dag?
Jag har tidigare spekulerat över vad pengar gör med människor. Om man nu utgår ifrån den bästa av alla tänkbara världar, så håller jag inte med Leibniz om att den alltid är den nuvarande (Jag håller definitivt inte med Voltaire i hans pessimistiska syn heller) snarare Tomas Mores Utopia eller vilken annan tänkbar form av samhällsordning som fungerar för flertalet (Ja, det finns också ruggiga exempel som kräver en diktator, vilket Marx ansåg vara kapitalets motreaktion på demokrati)
Alla ägnar vi oss åt kunskapsteori, vi vill veta, men vetenskapsmannens intresse ligger inom vetenskapsteori och mitt inom metafysiken, dessa kan mycket väl komplettera varandra, eller bör, eftersom vetenskapen serverar faktiska underlag som kan mätas, och metafysiken frågeställningar om hur och varför.
Kan du föreställa dig en sådan värld. Man har planerat och skaffat mat till alla, alla har en roll, ett ställe att bo på, kläder på kroppen, transportmedel och dyl. Ja allt uttänkt på vetenskaplig och rationell bas i enlighet med våra fysiska behov. Därefter förutsättningar att uttrycka oss och ta del av konstnärliga områden, och möjligheter till sådant som kallas social aktivitet; rekreation, nöjen och olika former av mötesplatser. Det som vetenskapen kan tillföra är beräkningar på fysiska behov, ett exempel är hur man planerar bostäder, att det kanske inte är så lyckat att göra det över en förkastning av den typen som är under San Fransisco.
Det är praktiska saker, som man inte behöver tro på eller inte tro på. detta samhälle behöver inte lida brist på ontologiska frågor eller särlingar, ramen behöver inte begränsa för att den gör det möjligt för alla att leva ett drägligt liv.
Om du nu har föreställt dig ett sådant ”Utopia” kan du då tänka dig att ondska som vi föreställer oss den, med droger, kriminalitet, våld och förföljelser har en lika stor omfattning som vi ser i dag?
Den frågan ställde sig Tomas Moore på 1500-talet, Marx på 1800-talet och ett antal idealister över tid.
När Jesus sa att det är svårt för en rik man att få evigt liv, komma till himlen, vad menade han med det tror du? Jag tror att han ville säga med det och med hela sin egen livsföring att vi inte äger någonting, bara förvaltar. Och att det finns en värld som är möjlig och rimlig för människan. Att sälja sina ägodelar och ge till de fattiga, är att göra det enda rätta, inte för att köpa sig en plats i himlen. Jesus visste att vi missförstod förvaltarskapet och lade på hög tills vi glömde livet och ägdes av våra ting: Det är det som jag menar är synd, och leder till ondska. Det leder till ett ojämlikt samhälle, där endast de som får plats på den lilla toppen som har utsikter.
Om det är förändringar i hjärnans pannlob på det flertalet som är underst i den pyramiden så beror det sannolikt på ledsnad och förtvivlan över orättfärdigheten. Och om (hu!) de blivit övertalade att tro att det är den bästa av alla världar, så ärver dom bara det sociala beteendet om kampen för överlevnad genom att betrakta ”sin nästa” som fiende att vinna över, som Darwin trodde och hela det västerländska systemet går ut på i dag.
Ps. Marx pappa och Marx farfar var bägge rabbiner! kanske hela hans koncept för rättvisa och klasskamp vilade på gammaltestamentilg praxis, vilket Jesus föredömligt personifierade
Du kom till mig som SVARET på mina frågor, som LUGNET i min oro
som MUSIK och POESI, som en SKUGGA, som en RÖST
som en FÅGEL i min dröm
som översvallande känslor - KÄRLEK, som uppmuntrare, som ett tecken.
Inte som en dömande fader eller ammande moder eller partner. Det var bara DU!
Detta är min bild av Jesus. En av dom.
Kanske någon tycker att det är en lite för romantisk bild?
Men det romantiska har en patetisk slätstrukenhet.
Jag hoppas att min bild visar en sorgsen men kärleksfull Jesus
som sörjer och gläds med oss.
Jag, min dotter och barnbarn var på den stora lekplatsen i Wiegelandsparken i Oslo. Där fanns en rutschkana som barnen åkte på. En av dom, en lite större kille lade helt beslag på kanan genom at direkt efter att ha rutschat der klättra upp i densamma utan att använda stegen. Mammor och pappor var helt frånvarande men jag och dottern sa till honom att genast sluta med det. Kavat ställde han sig mot oss att sa den numera berömda satsen: ”Det är faktiskt ingen som bestämmer här”!
Jag och dottern tittade på varandra och skakade lätt på huvudena, i samförstånd. Rätt snart förstod han att det faktiskt var någon som bestämde ändå! Därefter ställde sig killen på en hög nivå av båten som utgör stommen till lekplatsen, och skrek ”då hoppar jag ner härifrån”! Lika ense som situationen innan var jag och dottern. Han ville testa om vår moral gällde hans hot om att skada sig själv också. Det gjorde det inte.
Om moralen är nedärvd, så vet pojken att det inte är ok att ta hela kanan i besittning, men han utnyttjade situationen med dess svaga regelsystem, inte hemma, inte i skolan eller dagis. Kan det vara en tendens i tiden? Och om moral bara är något inlärt är det inte desto viktigare att vidhålla inlärningen så att färre områden blir platser för moraliska gränsområden!
Jag och dottern har testat denna sats vid många tillfällen ”Det är faktiskt ingen som bestämmer här”! Ibland funkar det, ibland inte
Mission och dialog:
Missio betyder sändning att; frambära ett glädjebudskap till de fattiga, förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge förtryckta frihet (Luk 4:18)
Missio dei; att vara ett tecken för Guds kärlek i världen (Bosch 1991:1-11)
Vad är mission, som inte är gudstjänst, diakoni, undervisning? Jo att upptäcka, berätta och förmedla – Nåden, Kärleken och Rättfärdigheten.
Du är älskad för din egen skull, inte för dina gärningar, dina egendomar, din hudfärg eller status. Nåden och rättfärdigheten är utspridd över alla som regnet som vattnar krukan. Också den som redan vattnats och sjöar som står till bredden med vatten, i ett förkrossande överflöd.
Missionen går ut på att öppna dom kanaler som stängt detta allomfattande flödet så att alla på nytt får del av det, på dom platser som girighet skurit av och inte nöjer sig utan vill ha ständigt mer.
Föreställ dig att du och din familj plötsligt en dag blir utkastade från ert hus, ni har inget papper på ägandeskapet för i den trakten du bor så har arvsrätten sett annorlunda ut, ingen har ägt i den moderna bemärkelsen, ett slags förvaltarskap har varit regeln. En mur, många murar, byggs upp mellan dig och dina grannar, dina olivlundar och din släkt. Du gör så gott du kan, bygger ett nytt hus och gräver en brunn. Din brunn är 10 meter djup, men 100 meter ifrån din brunn gräver ockupanterna en tio gånger så djup brunn så att din brunn sinar. Ockupanterna säljer därefter ”ditt” vatten till dig för dyra pengar, om dom har lust…
Den som tar en människas födslorätt, hennes vatten, luft, livsbetingelser och basala rättigheter givna en gång för alla av Gud, har missionen skyldighet att upprätta och värna – Det är inte bara för att rättfärdiggöra människor det är också för att rättfärdiga Gud!
Att förhindra att hans gåva skymfas. Att hans gåva till var och en inte omvandlas till ägodelar som kan samlas på hög, säljas eller förstöras.
Missionen uppmärksammar också dom personliga gåvor som getts och som skall förvaltas på bästa sätt. En människas musikalitet skall betraktas som en gudomlig egenskap som behöver ett slags näring. En annans förmåga att bygga och konstruera infrastruktur skall ges utbildning och utrymme att odla den egenskapen, av kärlek och tacksamhet för just den gåvan som Gud nedsänkt, och av kärlek och tacksamhet till den människan.
I allt finns en gudomlig plan. Missionen har ett uppdrag att hitta den och försvara den. Om det så är ett missionsuppdrag i en nedlagd förortskyrka i Göteborg, eller i en flyktingförläggning i Palestina eller som envetna debattartiklar i dagstidningarna. Missionen är gränslös. Missionen blåser vår ande mot ett till synes klart glas, för att avslöja Guds ord som skrevs en gång av hans ande, med samma temperament och välvilja.
Detta inlägget läste jag i gårdagens Metro, jag vet inte om Marina är så representativ för vad det största flertalet anser, men mot bakgrund av att människor lider i onödan av skuld och skamkänslor och försöker bota dom med olika självhjälpsböcker och program, så kanske det ibland är på sin plats att känna just skam. Jag gör det när jag läser inlägget i alla fall
I dag blir det bara en bild. En mix av kulturer. Hyperboréer var enligt grekerna ett mytiskt folk som bodde norr om nordanvinden (Boreas) i landet Hyperborea. Historikern Herodotos berättar om poeten Aristeas som påstod att han i trans hade kommit till issedonerna. Och Venus är romarnas kärleksgudinna som ni vet
Olika nutida uppfattningar om ett gott liv och vad det innehåller.
Jag tänker först på Lycka och hur bilden av lycka ser ut. Nästan alla strävar efter den, och anser att det är något som livet bör innehålla annars är det någon brist. Nästan alla anser att de inte har tillräcklig lycka och att det är ett optimalt tillstånd man strävar efter att ha jämt. Ofta (tror jag) att man går förbi de genuina lyckostunderna, som är helt gratis (av gratia, nåd) och jagar vidare efter en fantasibild som inbegriper en mängd aktiviteter och föremål, det kostar att vara lycklig!
Ett annat fenomen i dag är DEN FÖRVRÄNGDA VREDEN SOM KALLAS IRONI
Vrede är en larmsignal, fara på gång! Antingen kan vår självbild vara hotad, eller våra rättigheter kränkas, eller behov inte tillfredsställs, eller önskningar inte blir uppfyllda.I denna ironins tidevarv undrar man var all denna vrede kommer från?
Kan detta ha att göra med vår uppfattning om vad livet bör erbjuda oss? kanske i form av lycka? Och våra föreställningar om att ha blivit bestulna på den?
Som barn till en generation som inte ville bli stora, så kanske det inte är så konstigt om synen på det ideala livet är att man är 20 år för evigt, rättar till det man anser är inkorrekt med sin kropp, förutsätter att man borde omges av beundrare, har en stor mängd ägodelar, hus och aktieportfölj samt att samhället fungerar klanderfritt utan att man behöver betala skatt.
Och om dessa krav inte uppfylls så är man inte riktigt lycklig, och man har rätt att begära ett annat slags liv.
Denna missuppfattning kan ha en grund i att de flesta faktiskt i dag; inte deltar i den demokratiska processen, maktlöst ser siffrorna om den globala uppvärmningen, upplever den ena efter den andra naturkatastrofen, krig i våra vardagsrum, ser att våld och kriminalitet ökar lika snabbt som behovet av antidepressiva läkemedel.
Vad jag är ute efter är att det kanske är andra brister, nämligen att man underlåter sin frihet att påverka och sin rätt att bestämma demokratiskt, vilket man sopat under mattan.
men problemen är fortfarande där, i våra vardagsrum, fastän att vi sappar över till någon såpa...Och skapar rimligtvis en mängd oro och otrygghet av en mycket större dignitet än våra begynnande rynkor eller övervikt.
Men jag tror att den största bristen är den om mening, som skapar dessa pseudojag. Och som professor Aaron Antonovsky menar en känsla av sammanhang. I stället för lotterivinster, makt och berömmelse, vill man egentligen delta i samhällsbygget, känna sig meningsfull och duglig som den man är.
Föreställ dig Gud som gett oss allt; våra liv, våra grödor, våra händer, våra sinnen. Ja det är som en gigantisk byggmarknad med redskap och material som han gett oss att använda till vårt bästa. Och inte nog med det, han har också gett oss en hjärna att klura ut hur vi skall använda det!
Hur ledsen är han inte i sin himmel när han ser idel missbelåtna människor, som inte ser den stora gåvan, utan tror sig själva vara ”sin egen lyckas smed”?
Och det är självklart att ett stort stressande larm går om man upplever sig godtyckilgt utlämnad åt sitt eget öde och livsprojekt.
Förmågan att bli arg är viktigt- att reagera på orättvisor, kränkningar och förtryck. Men som en reaktionsbildning med egoistiska, infantila motiv så drar ilskan oss från varandra, och till slut ser vi bara ett stort antal arga öar, eller blir cyniska: Det där råder jag ändå inte över, det är inte mitt bord.
Ytterst är då kraven på lycka, kränkningarna mot vår nästa, maktanspråk och berömmelse, vrede och aggressioner bara ett uttryck för meningslöshet och rädsla
Kjell Kallenberg är professor i psykologi han intervjuades i svenska dagbladet om lycka. Han undviker ordet lycka. Han talar hellre om välbefinnande, som är en mer realistisk ambition. Välbefinnande rymmer tillfälliga ögonblick av lycka.
–Vår tids starka kroppsfixering med betoning på ungdom, skönhet och sexuell utstrålning, gör inte bara sjukdomar, utan egentligen varje normal åldersförändring till ett existentiellt hot, säger Kjell Kallenberg. Hur friska och hur lyckliga ska vi vara för att tycka att livet är okej? Dagens förväntningar är avsevärt högre än för hundra år sedan.
– Vi är barn av vår tid och människan ska vara lycklig. Endast det maximala duger. Det märks i språket: Precis! Super! Perfekt!
Han nämner också israeliske professorn Aaron Antonovsky, som myntat begreppet KASAM, Känsla Av SAMmanhang. Om vi upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull håller vi oss friskare. Antonovsky upptäckte att människor med låg känsla av sammanhang ofta beskriver sig själva som otursförföljda, de upplever sig som offer utlämnade åt omständigheterna.
Även religion är en hälsofaktor. Den ger en ram för att tolka livet i stort och ger det mening. Äldre människor som är flitiga kyrkobesökare är friskare och lever längre.
Bilden är tagen på nyårsaftonen i ett Chilenskt hem med underbar mat, dans och glädje. Där fanns plats för alla sorter; vuxna och barn, Brasilianare, Chilenare, Portugiser, Finnländare och en och annan Stockholmare ;)
Ekonomer förutspår verkningarna av det ekonomiska läget, aldrig har jag läst något subjektivt uttalande om hur vi skall vända en finanskris. På samma sätt tror jag att det är med forskare, dom erbjuder material och underlag för olika skeenden, men det är andra instanser som bör ta vid. Kunskap leder eller bör leda till handling. Där bryts något väsentligt. Det är som om en bro hade rasat och alla data om hur det gick till samlas in, men ingen sätter upp en skylt om att bron är trasig.
Det är det vi skall ha våra politiker till oavsett vilken färg dom har.
Jag har funderat mycket på vår överkonsumtion och överproduktion vilket ju är den största orsaken till den globala uppvärmningen. Inte bara att vi bör köpa biodynamisk och ekologiskt, det räcker inte!
Vad är det för lagar som måste stiftas?
1. All biltrafik bör på sikt helt förbjudas, det finns inga miljövänliga bilar, även om dom gick på luft, produktionen tillräckligt miljöfarlig. Varför man får lov att köra bil i storstäder är en gåta. Där finns närhet till andra kommunikationsmedel, samt stora problem med köer som förorenar exponentiellt. De som arbetar med biltillverkning kan köra buss i stället, aktiespararna skiter jag i.
2. All produktion som inte grundas på faktiska behov bör förbjudas. Detta uppmuntrar de döende hantverksyrkena och socialt umgänge
3. All överproduktion som inte styrs av verkliga behov bör också förbjudas, målet är att ingenting skall kastas. I äldre tider valde pappan ut de träd som sonen skulle bygga sitt hus med när han var nyfödd, virket torkades under många år för att bli en stabil byggnad utan fukt eller drag. Noggrannhet och långsiktighet har bytts ut till ”instant satisfying” omedelbar tillfredsställelse.
4. All ”dålig” produktion bör också granskas. Som det är nu så ”bakas” fel in i varorna för att man skall köpa nytt så snart som möjligt. Den första glödlampan som tillverkades lyser faktiskt än! Jag vill gå så långt att man skall straffbelägga varor som inte håller måtten
Jag är inte direkt motståndare till pengar, de är i grunden bara kvitto på utfört arbete, en skuldsedel och mer praktiskt än en byteshandel. I belysning av det så är det mycket svårt att få ihop ekvationen att Bill Gates arbetat ihop sin förmögenhet, det är sådana exempel som filosofen Pierre Joseph Proudon tänkte på när han skrev sitt berömde citat ”Egendom är stöld”
Problemet är till den största delen vår uppfattning om prylar/gåvor och ägodelar. Vi är en enda kropp som Jesus sa och alla delarna hänger ihop och bör utföra var sin uppgift, om man målade en bild av denna kropp i dag så skulle den bli en grotesk och missbildad varelse: kanske ett gigantiskt huvud med ett förtvinat limbiskt system, förvridna små händer och resten av kroppen i nekros. Det är en del av dig och mig som svälter, det är en del av dig och mig som suger ut, det är en del av dig och mig som tappat all moral och rättvisa, och det är bara vi som kan bota det som är sjukt.
Naturligtvis så är vår sjukdom inte bara praktisk ekonomisk den har också en social diagnos: Narcissism, egoism, empatilöshet och en galopperande flykt mot allt sämre ”mediciner” . Jo vi gråter en skvätt när vi ser instängda barn som tillverkar våra Hennes & Mauritz-kläder och gässen som rycks från sitt dun levande, men nästa dag gör vi ända ett val att köpa det vi anser oss värda för det priset vi anser är rätt (och det är alltid för mycket)
Vet du vad som säljs mest nu? Jo förvaringssystem. Vi har alltså så mycket onödiga prylar att vårt behov av att förvara (alltså inte använda) har blivit en säljprodukt i sig själv. Vet du t.ex. vad ”storage” är? Det är en eget rum man hyr för de prylar man inte använder, det har också blivit en ”het” affärsidé.
Huvudet blir bara större och större, nekrosen sprider sig uppåt och Gud gråter i sin himmel
Jag vill önska ett gott nytt år, och att det nya året blir en tankeställare om vår miljö. Jag håller på att läsa boken 6 grader av Mark Lynas, jag vill att den boken skall gå som en löpeld över världen så att alla verkligen tar konsekvenserna av dessa fakta. Han har sammanställt ett otroligt stort forskningsmaterial från många håll och redovisar det på ett enkelt och skrämmande sätt.
Nu kan vi inte längre blunda för faktumet och slänga ur oss klyschor som: "Det är bara bråkstakar som gapar och skriker om miljön" eller "Allt är ju farligt, snart kan man inte göra något, nej sluta upp att oroa oss" eller "det har ju varit väderväxlingar förr i tiden det behöver inte bero på oss, låt oss få vara i fred"
Vi måste helt enkelt stifta lagar med förbud, att köra bil i storstäder är tex något jag blir beklämd över att det är tillåtet. Vår konsumtion måste inrikta sig på det allra nödvändigaste vilket betyder en drastisk förändring av det ekonomiska systemet
Det är inte bara klimatet det handlar om, det är haven, dricksvattnet, fiskar och andra djur och hela det ekologiska systemet som är ur balans. Jag uppmanar dig att läsa boken, och sedan skicka den vidare som en budkavle
Detta är min teori:
Mamman är pojkarnas största hinder. Hon är den som har den totala makten, det är hennes vilja som styr. Detta är frustrerande och hotfullt, samt ett hinder för en självständig utveckling. Hon måste desarmeras!
Ok, men flickorna då? Dom är av samma sort, dom inte bara identifierar sig med sina mödrar, dom lär sig också att hålla avstånd från henne. Säj den flicka som inte någon gång grälat och brutit med sin mamma! Säg den gossen som gjort detsamma!
Hur skall en gosse bära sig åt för att bryta mammans dominans? Jo via övergångsobjekt! I dagligt psykologiskt tal är övergångsobjekt en nalle, en gosefilt, jultomten och till och med Gud. Ett övergångsobjekt ”laddas” med föremålet som man vill släppa taget (om mamman) men också med eget material som man vill styra skeendet mot.
Min tanke kanske inte är ny (troligtvis inte!) men den är ny för mig, nämligen att mannens behov av att bryta mammans dominans yttrar sig i kvinnliga övergångsobjekt (geishor mm) Objekt, och objektivering känner vi igen som ett typiskt mullig mansgris-tecken, mansgrisens beskrivning av kvinnor är som objekt; ett kvast, ett ligg, ett kön. Detta förminskar kvinnan till ett objekt, och därmed lite mer hanterbart genom förlöjligandet, hon tappar därmed sin makt.
Men makten är inte helt och hållet bruten, viljan till umgänge finns kvar, och för de män som inte lyckats finna en jämbördig kvinna att älska, eller kräver ett objekt vid sidan av, om frun skulle ta mammans roll och kännas hotfull, så har det säkert alltid funnits någon form av kvinnliga övergångsobjekt på marknaden; geishor, prostituerade, harem eller flera fruar för att minska risken för att en enda farlig kvinna tar kommandot, igen.
Alla vet att det är mannen som begår de flesta sexuella övergreppen, att det är hans drifter som är starkast. Synden kan väl inte ligga i en söt eller kurvig flicka, den måste ligga i betraktarens ögon och fantasier! Hur kommer det sig då att kvinnan (Eva) gjorts till bärare av synden? Varför har hela denna konspiration mot kvinnan lyckats? Kanske hela grunden är att förminska och bespotta den farliga moderskraften?
Nu tror kanske någon att jag inte ser myntets baksida, morsgrisen, som faktiskt modern har bundit för hårt till sig. För om hon hade lättat på tömmarna och insett sin enorma makt och vad det kan leda till (för kommande flickvänner inte minst) så hade hon kanske varit mer benägen att tona ner sin egen roll.
När Jesus säger: Hata din moder och din fader och kom med mig, så kanske han menar: Befria dig från deras makt och bli självständig och mogen! (på hebreiska kan det också betyda ”försmå” att ta avstånd från) Lukas 14:26
Detta inlägg gör jag med baktanke på att julen är Madonnans tid. Hon som kanske är den prostituerades konstruerade motsats (för att lätta på samvetet och för att fortsätta hedra modern via en gudomlighet)
Är hon ett subjekt? Är hon en människa/kvinna? Nej, inte ens hennes mamma var det, ”Anna-själv-tredje” var också ” Semper virgo” ren jungfru hela livet. Maria var alltså helgarderad och kliniskt ren från all synd (som sex är när den hamnar i fel händer)
Kontentan av mitt resonemang är alltså att de män som antingen vill heligförklara kvinnan eller göra henne till bärare av synd, har en skev uppfattning av kvinnan genom hans osunda bindning till mamman. Och mamman kan ha stor del i denna onda cirkel
God Jul
ps. Jag vill inte alls gör mig ovän med alla katoliker, män i allmänhet, och killar som respekterar och hedrar sin mor i synnerhet, däremot kvittar det helt om prostitutionsliberaler och porrsurfare känner sig harmsna, God Jul till er också
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | 2 |
3 |
4 |
5 | 6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
|||
| 15 | 16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 | |||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
| |||||||||
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se